I måndags hade jag ett möte med min chef… plötsligt utbrister han, ”Hur känns det att ha jobbat en månad nu då, tycker du att du har kommit rätt?”. Time-out, paus, stoppa… vänta en sekund… har jag redan jobbat en hel månad?? Jag blev ställd – det har dock inte gått en månad, jag räknade ut att jag nu är inne på min tredje vecka… som svar på den andra frågan så kan jag säga att jag trivs som fisken i vattnet, jag tror absolut detta jobb är rätt för mig – här och nu. Det som jag har kommit att älska är inte bara att jobba (jfr efterföljande med studier) men också då klockan slår hel, man stänger av datorn och traskar mot tåget… arbetsdagen är slut, jag är på väg hem.

*-,-*

Jag stiger på

Fortfarande med dagens arbete i tankarna…

Vagnen lämnar stationen och svänger ut ur Ludvika

Tankar på arbete fragmenteras – krackelerar långsamt

40 minuter senare stiger jag ut på plattformen –

20 minuters promenad i den klara vinterkylan

Suddar ut de sista arbetsrelaterade funderingarna

Jag är hemma.

*-,-*

Med heltidsstudier hade man alltid något att göra. Så mycket tankar som ständigt fanns närvarande – jag hade aldrig någon riktig ro. Timmarna efter jobbet de tre veckor jag arbetat har varit livsuppväckande. Jag har njutit av att komma hem – ställa mig fram för spisen och laga en god middag. Jobbet är separerat från fritiden – och tågresan mellan arbete och bostad gör att jag kan koppla ut och koppla in allteftersom jag åker från och till.

Välkommen du nya livsstil.

Vad tänker Du på när du hör ordet Elkraft? Till stor del handlar det om produktion och transport/distribution av elektricitet. Elkraft handlar om att överföra ström från producent till slutanvändare.

Mitt arbete på ABB HVDC fokuserar på överföringsprocessen. Det finns flera olika sätt att överföra elektricitet. Dels finns det olika medium att överföra på – ofta koppar eller aluminium. Dels kan man överföra elektricitet antingen via luftledning eller kabel. Utöver dessa så kan man överföra olika typer av elektricitet – växelström (AC) eller likström (DC), tyvärr har det inget med hårdrocksbandet AC/DC att göra…

AC/DC album logo (1976)

DC- och AC-elektricitet utvecklades parallellt av de stora namnen Thomas Edison och George Westinghouse, samt Nikola Tesla respektive. Växelströmmen (AC) var dock det ”elformat” som man valde att distribuera ut till offentligheten – och det är växelström som vi har i våra hem än idag. Men hur man kom fram till valet av distributionsström ledde till att Edison och Westinghouse blev bittra fiender. Wikipedia berättar hur Edison utförde stora, ibland avskräckande, kampanjer för att marknadsföra likströmmen – hela förloppet har idag kommit att kallas för The War of Currents (Sv, Eng).

HVDC står för High Voltage Direct Current och är ett område inom elkraft som blivit allt mer populärt för långa överföringar. Det smått komiska är att AC från början marknadsfördes av Westinghouse framför DC på just den punkten – långa överföringar, där HVDC idag har flera fördelar.

** Ordlista **

• AC . Akronym för Alternating Current. Svenska benämningen är generellt växelström.
• DC . Akronym för Direct Current. Svenska benämningen är generellt likström.
• HVDC . Akronym för High Voltage Direct Current. Svenska benämningen är generellt högspänd likström.

___________________________________________________________________

What do You think about when you hear the expression electric power? It is more or less about transferring electricity from producer to consumer. This is what my work at ABB HVDC is about – the transferring process of electric current.

There are generally two types of currents – AC and DC. How AC came to be what was chosen for mainstream distribution in the beginning of the 20th century is commonly known today as the War of Currents.

Bokhyllan är en kategori där jag samlar utdrag ur böcker jag läser/läst som jag finner tankeväckande på olika sätt. Kanske kan det inspirera till att andra väljer att läsa, kanske öppnar det för diskussion..

Först ut är ett utdrag ur Matthew E. Mays bok The Elegant Solution (Amazon). I utdraget skriver han om det japanska ordet hansei och dess innebörd och vikten av att reflektera över händelser för att skapa en djupare förståelse och uppnå bättre resultat. Han skriver också hur västvärlden skiljer sig åt i detta avseende – att dem enda tillfällena då vi egentligen reflekterar är när vi inte får ett önskvärt resultat eller då en katastrof inträffar.

_______________________________________________________________

Utdrag ur The Elegant Solution – Toyota’s Formula for Mastering Innovation av Matthew E. May:

Hansei (hahn-say) is the Japanese word for reflection. Hansei is the rigorous review conducted after action has been taken. It’s a huge and absolutely vital part of learning. And with a few notable exceptions, our Western culture is just plain miserable at it.

Hansei is not about confirmation. It’s not about celebration of success. It’s a sobering reality check, regardless of a project’s outcome. Were you to attend a hansei meeting following a resounding success at Toyota, you would be shocked at the tone of the meeting. It’s stern and serious. Fine, the team greatly exceeded expectations. Guess what, that means they didn’t understand their process. Their objectives should have been met. And even if they matched perfectly to the target, the team must still examine the course of action and the interim measures, not just the final results.

In Western culture, about the only time anything close to true hansei occurs is when a catastrophic failure happens. 9/11. Cloumbia. Hurricane Catrinca. Even then, it’s a “special study,” generally focused more on conducting a fault-finding autopsy in order to place blame more than anything else. When projects meet their objective, we celebrate. Unfortunately, there’s little in the way of deep learning in that approach. Our Western culture bias for action doesn’t value reflection nearly as high as it should. Horrors, if we catch anyone in their office staring out into space, they must be daydreaming, goofing off.

We just don’t seem to get it. It’s about thinking. Hansei fosters real learning and insight. Our shortcomings in this area have everything to do with why so many individuals and organizations suffer from self-induced learning disability in business.

Lunchtid på jobbet är ett utmärkt tillfälle att socialisera – ett välkommet avbrott på 8 timmars arbete. Diskussionen över lunch denna vecka föll bland annat på kvicksilver. Minns du EU:s beslut om att förbjuda traditionella glödlampor till fördel för lågenergilampan (?), om inte annat så kanske du har märkt att exempelvis 100 W-lampan inte längre finns i butik.

.

Anledningen till beslutet som togs under 2009 är på grunden att lågenergilampan är energieffektivare (upp till 80% effektivare än den vanliga glödlampan). Men det finns ett antal konsekvenser som på olika sätt förändrar både hemmet och kraven som ställs på tillförlitliga elnät.

Tyska miljödepartementet UBA publicerade i december förra året en rapport där man rapporterar att lågenergilampor innehåller höga halter av miljögiftet kvicksilver. Detta är dock ingen nyhet, det som jag däremot finner intressant är att Sverige (uppenbarligen) hävt sitt totalförbud mot kvicksilver som regeringen beslöt om så sent som 2009 – samma år som EU tog beslutet om utfasningen av glödlampan.

Sedan Sverige varit medlem i EU har dock Sverige varit tvungen att ”lätta” på sin lagstiftning till fördel för diverse EU-direktiv. Enligt medlemskapet måste EU:s direktiv införas i medlemsländernas lagstiftning, alternativt att den ligger över den nationella lagstiftningen. Detta innebär inte att Sverige inte får ha ”hårdare” regler, däremot finns det tillämpningar där Sveriges rikes lag gått stick i stäv mot vad EU beslutar.

Den 24:e december skriver NyTeknik om EU-parlamentariker som vänt sin åsikt kring förbudet mot traditionella glödlampor och istället förordar ett förbud mot lågenergilampan. Jag vet inte om jag anser att denna fråga egentligen borde förknippas med förbud över huvudtaget. Åtminstone inte på grund av energieffektivitet. Men att förse detaljhandeln med miljögift? Ja, det är en annan fråga.

_____________________________________________________________

In 2009, EU decided to to ”phase out” the traditional light bulb in favour of the low energy bulbs; however, it is interesting to note that, the Swedish government issued a complete ban against mercury to be used unless authorized for special industrial production (for example). The reason for the ban was that mercury would be considered environmentally hazardous. The new low energy bulbs for ordinary households have been made an exception to this law – outragous!

The traditional light bulb should not be ”phased out” due to energy efficiency, not in favour of an environmentally poisonous metall.

Min förra adress var jocoophv.wordpress.com. jocoophv skapades för ett huvudsyfte – att dokumentera mina Co-op perioder under elektroteknikutbildningen vid Högskolan Väst samt mitt övriga liv som studerande. För två veckor sedan presenterade jag min Bachelor thesis och idag har jag varit en vecka på mitt nya jobb.

Det är en stor förändring – att gå från studerande till yrkesverksam. Det är också därför jag valt att flytta bloggen och mitt skrivande till en ny adress, med nytt utseende och nytt innehåll. Fokuset kommer inte längre ligga vid studierna utan kommer istället skifta mot arbetslivet som elkraftsingenjör och då specifikt min anställning på ABB i Ludvika och vad det innefattar.

Bloggen är inte riktigt klar ännu. En ny design håller på att utvecklas och jag hoppas den kommer upp under februari månad.

Du är däremot varmt välkommen till jojoengineering.se och jag hoppas du kommer tillbaka emellanåt och tar dig en titt.