Archive for the ‘ Life as.. ’ Category

Huvudkretsekvationen för likspänning i HVDC-tillämpningar är ett utmärkt verktyg för att se vilka parametrar som påverkar bland annat Tap changer-kontrollen och hur förändringar i vinklar, ström och AC-spänning påverkar likspänningen och därmed effektöverföringen mellan två stationer. Som tidigare visats så ser en HVDC-station principiellt ut som på bilden nedan:

HVDC configuration

Man har alltså ett behov av att matematiskt kunna beskriva DC-spänningen beroende av omgivande faktorer. I avsnittet som skrevs förra veckan: Vi kontrollerar effekten! definierades den ideala så kallade ”No load voltage” till att vara:

Udi0 • cos(α)

Efter en kommentar kring denna ekvation så kan jag nämna att jag utgått ifrån ett kompendium, skrivet av Åke Ekström vid KTH, som behandlar högeffektelektronik där teorin kring högspänd likström hanteras väldigt ingående.  Där skrivs Udi0 som 3•√2/π • Uh, det vill säga huvudspänningen. Det man nu måste veta är att huvudspänningen för växelström är definierad som RMS-värdet av växelströmmen vilket är U Φ-Φ/√2. Jag har alltså förenklat ekvationens utseende.

Åter till att påpeka att uttrycket ovan är en ideal framställning av likspänningen. Det finns en hel del faktorer man måste beakta för att få en exakt ekvation, eller snarare en så pass exakt ekvation att den tillfredsställer tillämpningen. I alla fysiska material som leder ström finns det förluster som visar sig i form av värmeutveckling. För höga förluster kan skapa inte bara skada på utrustning utan även ekonomiska förluster (dessa tas dock inte i beaktande här av naturliga skäl).

Vart hittar vi förluster?

En stor del är förluster i transformatorerna som isolerar växelströmsnätet och likströmsnätet från varandra. Transformatorförluster visar sig främst som induktans, dvs. inducerade strömmar, i transformatorns lindningar. Denna förlust kan beräknas fram till en konstant term ,som beror på likströmmen, och betecknas generellt som dxN. Utöver dessa kan man anta att det finns resistiva förluster i material och även den kan beräknas till en konstant term beroende av likströmmens storlek. De resistiva förlusterna kan betecknas drN.

Utav detta får vi en sammanlagd term: (dxN + drN) • Id

Det kan vara värt att nämna att på grund av reaktanser som skapar dxN så får spänningen ett spänningsfall som även är kopplat till tyristorers fysiska begränsningar. Tillsammans skapar de ett så kallat överlapp i kommuteringen som enkelt innebär att två ventiler inom samma trepuls-grupp, under vissa perioder, leder samtidigt. En bild för den som är intresserad finns här, där den svarta linjen representerar likspänningen Ud.

Till sist har vi en term som representerar spänningsfall i tyristorventilerna som inte är relaterat till strömmen. Denna benämns oftast UT och motsvarar en 6-puls grupp, dvs. för en 12-puls grupp av ventiler så är parametern multiplicerad med 2; 2UT.

Slår man ihop alla dessa termer och skapar relativitet till nominella världen så får vi en komplett ekvation:

IMG ERROR - HVDC Main Circuit Equation

Denna ekvation är en HVDC-anläggnings huvudkretsekvation. Just den här ovan är refererad till likriktarstationen i en anläggning. För växelriktaren gäller en annan vinkel än tändvinkeln α (alpha), närmare bestämt en släckvinkel som ofta benämns γ (gamma). Dessutom är +/- tecken omvända.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en hel del parametrar att ta hänsyn till. Däremot finns det möjligheter att förenkla den ytterligare vid ”allmänna” beräkningar. drN och 2UT är så pass små procentenheter att de för det mesta kan bortses ifrån.

*******

Det finns att läsa mer kring ekvationerna för HVDC för den intresserade:

Hela kapitel 15 i boken ”Standard handbook for electrical Engineers” som finns via adlibris: LÄNK
Ovan nämnda bok finns också i fullt digital upplaga via Högskolan Västs databas dawsonera: LÄNK
Bilden som används i detta inlägg kommer från en powerpoint presentation kring HVDC Transmission från IEEE: LÄNK

Detta inlägg är en repris från min (inte längre aktiva) studentblogg.  Då jag spenderat de senaste tre dagarna med internkurser för nyanställda i HVDC Classic (en utbildning som jag hjälpte till att uppdatera) så tänkte jag det värt att åter lyfta fram denna text som beskriver basen, huvudkretsekvationen, för HVDC Classic.

Språkets barriär

Att kommunicera med någon som inte kan ditt modersmål är (för många) en svårighet. Även om denna svårighet är minimal så är det fortfarande en liten barriär mot språkets synonymer och abstrakta betydelser som jag tror alltid är en del av ett språk som man lär sig vid ”vuxen” ålder. Så hur vi än gör, hur vi än förbereder – så känns det alltid säkrare att föra kommunikation på sitt modersmål… eller?

Om så är fallet, så skapar det naturligtvis en hel del problem. Speciellt i sammanhang som kan röra stora affärer och således har en förutsättning att båda parter förstår den fulla innebörden av deras gemensamma avtal. Ju mer man varit ”utsatt” för ett språk, desto bättre hanterar man det – således vill jag tro att vi i Sverige har en stor fördel jämte mot andra nationer. Åtminstone i avseende till det engelska språket, som i de flesta sammanhang har blivit det ”internationella språket” som förs över landsgränser. Å andra sidan borde man ju inte heller kräva av människor att dem skall kunna kommunicera på engelska – för det är ju trots allt Du själv som inte kan det lokala språket. Det mest snopna är kanske då man fört en diskussion (om än något enkelriktad) på flertalet minuter, för att sedan få höra att denna person inte förstod hälften av vad man sade, men att upplysa om detta – det kunde personen inte förmå göra.

Nu har jag tagit saken lite i egna händer. För att jag, åtminstone i framtiden, skall kunna kommunicera lite bättre… så har jag bestämt mig för att börja lära mig tyska. Och eftersom jag inte kan tyska ännu, så gör jag, en troligtvis hemskt grammatiskt inkorrekt, översättning med Google Translator (Googles björnkram till internationell kommunikation): Wünscht mir Glück.

Language Barrier by JTonks @ Deviantart

För det mesta finns det inte så mycket att ta sig till, på en station som nästan är färdig, oftast blir det bara ”arbete som vanligt” (aka X ggr långsammare pga den gudomliga VPN-tunneln). Men i Onsdags spenderade vi nästan två timmar utomhus i den varma vårsolen! Vad kan man ägna sig åt då? För missförstå mig inte – det var inte solstol, bok, och en kall dryck – men än dock så spännande. Tillsammans med idrifttagningsledaren fick jag utföra en maintenance rutin – den månatliga rutinen som görs ”någon gång var tredje/fjärde vecka” (vilket implicit innebär att man kan undvika de regnigaste dagarna … om man har tur).

En maintenance, eller underhållsrutin, görs på alla delar av en station och samtliga huvudkretsapparater, hjälpsystem, och kylning m.m. Då stationen kör effekt så är det inte möjligt att göra en inspektion på all utrustning, speciellt inte utrustning som står på likströmssidan – skulle en dörr till liksströmsutrustningen öppnas så stängs stationen ner per automatik och det finns flera andra säkerhetsåtdgärder för att man inte skall kunna komma nära spänningssatta delar, antingen av misstag eller med avsikt.

Underhållsrutinen handlar mycket om att leta efter eventuella läckage på kylsystem och transformatorer, men den största delen handlar om att lyssna efter onormala ljud (så det var därför hälsoundersökningen vid anställning innehöll hörseltest?? *wink*). Jag fick förklarat för mig att medans växelströmsutrustningen brummar och sprakar så pass att det kan vara svårt att åtskilja vad som är ”normalt” ljud och inte, så är likströmsutrustningen tyst som graven. Anledningen till ljud på växelströmssidan har jag en tanke om att det är övertoner som ligger bakom delar av ljudet – det var det en kollega som berättade för mig när jag gjorde arbetsperiod i Italien och han visade mig transformatorinneslutningarna och sa: ”Det som brummar, det är övertoner du hör, så man kan höra på ljudet hur mycket övertoner som alstras.” Nå, den sista halvan… angående övertonsalstring och ljudnivå, var kanske mer på skämt men dem för ett jädrans liv. Således var det nästan en kuslig tystnad när vi stod på en övergång och tittade ner på likströmsutrustningen… stilla, tyst – inte ett ljud. Det är på ett sätt mer skrämmande, att utrustningen kan ha flera kV på sig och ändå stå tyst som om den vore inaktiv. Att höra ett ljud, då vet man åtminstone att det ”lever” (plus att den höga ljudnivån gör att man inte vill vara nära mer än nödvändigt).

DC?                                                                       AC?

..~..~..~
Courtesy puffle.co.uk (länk)                             …. Courtesy National Geographic (länk)

Hur jag märkte att jag kom till Tyskland: Avfartsskyltarna från motorvägen skiftade från holländska ”Uit” till tyska ”Auffhart”. Motorvägen ligger rak och platt inför ett minst lika platt landskap – man förstår att majoriteten av hus är i tegel och inte trä – var är skogarna? Det enda som kan liknas vid en skog, vad gäller höjd, är alla hundratals vindkraftverk som syns vart än ögat går.

Germany (c) Johanna Ivarsson 2011

Papenburg är en stad på omkring 30 000 invånare, en mysig stadskärna med lagda stengator och floden Ems som delar den på mitten. Här sitter jag på hotell i två veckor framöver och skall arbeta i den närliggande stationen utanför Diele. Just nu är jag här för att lösa av en kollega, än så länge finns det således sällskap när man skall ut och äta – tur var väl det att jag köpte med mig en bok från flygplatsen The Crimson Petal and the White av Michel Faber. Förhoppningsvis blir det en intressant läsning om kvällarna.

Vad är kvalitet? – Det beror på vem du frågar. När jag var på kurs tidigare i veckan så fick vi en hel del olika synpunkter i ämnet:

  • Kvalitet är nöjd kund.
  • Kvalitet är att göra rätt saker vid rätt tillfälle.
  • Kvalitet är att arbeta strukturerat.
  • Kvalitet är synonymt med lång produkthållbarhet.
  • Kvalitet är standardiserat arbete.
  • Kvalitet är att arbeta med smarta lösningar – standardiserade arbetssätt.
  • Kvalitet är medvetet arbete genom hela tillverkningsprocessen.
.

Kvalitet är ett svårdefinierat ord, eller kanske snarare ett ord med subjektiv betydelse. Överlag kanske dock kvalitet har att göra med ”ordning och reda” och standardiserade arbetsmetoder – effektivisering av processen utan att det uppstår oönskade fel. Det är, kan jag tycka, ett arbetsmoment som borde finnas subtilt och implicit i varje aktivitet. På min arbetsplats arbetar vi kontinuerligt med kvalitet och verksamhetsutveckling.

För mig personligen ligger dokumentation mig nära om hjärtat. Dokumentation skall vara saklig, den skall vara strukturerad och den ska absolut inte vara rörig. Att således finna ett moment beskrivet identiskt i tre olika instruktioner är inte synonymt med kvalitet och effektivitet. Det är inte representativt av ett system i samarbete – snarare tre olika separata identiteter som anser att det gott och väl kan stå ”här med”. Det är bara rent slöseri med papper att ha tre instruktioner om vardera, för exempelvis, 50 sidor med 10 % unikt material som leder till att du måste använda dig av 150 sidor istället för om möjligt 70 sidor med helt unikt material.

Men jag kan förstå svårigheten i att strukturera ett gångbart dokumentationssystem. För det krävs nästan att man både är författaren, dokumentationsansvarig och slutanvändare – vilket inte kan vara det lättaste att få in i en heltidstjänst. Det är ju också svårt att komma in i ett befintligt system, helst skulle jag bara vilja börja om från början. Men i längden är det naturligtvis ohållbart om man har X antal tusen dokument att hålla reda på, än mindre hålla uppdaterade. Den stora risken med kvalitetsarbete är att man arbetar ambitiöst i början, sedan blir man bekväm.. tar en genväg och *poff* så är kvaliteten som man arbetat för borta. Att ständigt ha ett kvalitetstänk är viktigt, det är också därför vi på min arbetsplats har flera granskare för publicerande av dokument för att upprätthålla kvaliteten i vår dokumentation. Problemet kommer till vems ansvar är det att hålla kvalitet? Du har ett dokument på 100 sidor att granska, samtliga granskare läser hälften och antar sedan att övrigt ”det är nog lika bra som de första 50 sidorna” – eller ännu värre ”det har nog någon annan läst.”

Kanske är kvalitet ett nödvändigt ont… men det är kvalitet som leder till lönsamhet på lång sikt – det är kvalitet som låter västländerna konkurrera med lågkostnadsländer – kunskap, kvalitet och säkerhet är västvärldens konkurrenskraft.
.
**Bild lånad från blogs.msdn/willy-peter_schaub
This website is Protected by wp prevent copy